Har jag stressat sönder mina ögon?

I förrgår var starten på de två sista veckorna av mitt liv utan glasögon (jag fick i alla fall för mig att det skulle ta två veckor). Jag behöver tydligen både terminalglasögon att ha på jobbet och "vanliga glasögon" när jag gör annat. Jag kommer inom kort att bli glasögonbärare. Ingen i min familj har någonsin behövt glasögon och här sitter jag, inte ens 30 år gammal och har tydligen så dålig syn att jag behöver det. Jag har läst någonstans att man kan få sämre syn av att stressa. Tror ni att det är så? Har jag stressat sönder mina ögon?
 
Jag spenderade två timmar med att välja ut bågar. Det här är en helt ny värld för mig. Man leasar tydligen glasögon. Så jag ska få två vanliga, ett par solglasögon och ett par terminalglasögon. Som om det inte räckte med ett par?! En helt ny värld, ett helt nytt liv. Det kommer nog krävas lite anpassning.
 
Jag är sjukt peppad på att se bättre dock. Längtar till att få hämta ut mina nya vänner och anamma en ny stil, haha. Jag tycker inte att jag ser dåligt förutom när jag sitter och kisar framför datorn på jobbet och när jag inte kan fota med manuell fokus för att jag inte ser var fokusen är i bilden. Jag tycker dock att jag alltid är sjukt spänd i ögonen och ser suddigt på höger öga. Har många andra problem som exempelvis flimmer, sträck och blixtar i synfältet konstant. Yrseln vet ni ju redan om. Behöver förstås inte bli bättre av glasögon, men man kan ju alltid hoppas. 
 
Jag borde ha kollat upp detta mycket tidigare.
 
Jag ser också här att jag inte verkar vara ensam om att vilja koppla ihop synnedsättningen med stress. Förlåt, kroppen, att jag har gjort så här mot dig.