Fullmånens inträde

Imorgon är det fullmåne igen, enligt månkalendern. Min kropp har minsann noterat att den är på ingång. Jag både älskar och hatar den och vad den gör med mig. Skräckälskare som jag är, uppskattar jag fullmånen och dess mystik. Jag uppskattar även när den ljusar upp mörka höst- och vinterkvällar. Däremot uppskattar jag inte ångesten och sömnlösheten som den skänker. 
 
Det tog många år innan jag lyckades koppla mina sällsynta, men ändå återkommande, sömnbesvär till månens lägen. Jag minns inte hur gammal jag var när jag insåg att varje gång jag hade svårt att somna var i anslutning till fullmånen. Sedan späddes mina föraningar på när jag fick höra att andra i min omgivning hade samma problem. Jag minns att någon påpekade att det väl inte är särskilt konstigt att fullmånen påverkar människan eftersom vi består av ca 65% vatten. Titta bara på månens påverkan på havsvattennivåer. Tidvattenkrafter. 
 
Ibland tycks jag även kunna koppla ångest och oro till fullmånens inträde. När jag plötsligt känner mig sjuk, orolig och ångestfylld utan någon som helst anledning verkar det ofta bero på månen. I synnerhet när det har varit nymåne eller supermåne. Detta har jag inte med lika stor säkerhet kunna koppla ihop ännu, men jag hade en kollega som trodde samma sak. Vi hade båda två mått konstigt dåligt i flera dagar på jobbet och när vi började prata om det förklarade hen att det kan bero på supermånen. Jag blev inte förvånad. 
 
Oavsett om sömnproblem och ångest kan bero på månen eller ej finner jag det lugnande att ha något att "skylla på" när det dyker upp. Det blir som ett löfte om att det snart kommer gå över. Det kommer från en yttre kraft som påverkar mig och som snart ska försvinna. Många har skrattat åt mina teorier och tyckt att jag är löjlig, men det har hänt att även de har drabbats av plötsliga sömnbesvär i anslutning till månen, vilket jag då givetvis glatt har påpekat för dem. 
 
Inför den här fullmånen har jag haft sömnbesvär i ett par nätter, dock inte under natten till idag. Vi får se hur det artar sig. Jag har däremot mått ganska dåligt. Jag har varit sjuk med huvudvärk, konstig syn och lättare oro och ångest. Det pulserar i mitt huvud och ibland känns det som att hela kroppen vibrerar. Är det du, månen? Vi kan väl hålla tummarna för att det är fullmånen som plågar mig och att det går över åtminstone när sista kvarteret infaller på halloween nästa vecka? 
 
Som ni kanske märker provar jag "extrem slowblogging" som koncept här nu. Jag pluggar och skriver på så mycket annat att jag inte vill att skrivandet ska kännas som ett krav på något sätt. Det ska vara lustfyllt och jag vill kunna skriva när andan faller på, utan tvång på att behöva förklara vad som hänt sedan sist eller varför jag inte skrivit på så länge. Nu har det ändå gått ett par år sedan jag brukade blogga varje dag, så det blir nog inte en så stor omställning varken för mig eller för er.
 
Vad kul att se att ni fortfarande är flera stycken som hänger med i alla fall. Hoppas att ni får en fin vecka och att månen är snälla mot er!

Inspirationsmånader

När höstmörkret sakteliga börjar göra intåg blir jag så barnsligt förtjust. Ni känner mig vid det här laget. Samma visa varje gång. GSD-månad*, min extra nyårsafton, nystart i livet och bla bla bla. Jag var förstås och kikade på KTH's fyrverkerikonsert i början av september i år också (eller kanske inte så mycket på själva konserten, men i alla fall på fyrverkerierna) så jag har fått mitt nyårsfirande. 
 
Tyvärr har min största inspirationsmånad september mest tynat bort av sorg och smärta i år. Den började nämligen med en jobbig begravning och fortsatte sedan med en utdragning av en visdomstand som ledde till vissa komplikationer. Så tårar, antibiotika, tusen värktabletter och smärta är egentligen vad mitt september i år har bestått av. 
 
I måndags gled vi i alla fall över i oktober och jag hoppas att hösten snart kommer igång på riktigt. Jag längtar efter att få se färgglada höstlöv, känna doften av frisk luft och lyssna till regn om kvällarna. Jag har höstpyntat lägenheten med höstiga växter och så smått börjat plocka fram lite halloweendekorationer. Jag längtar också till halloween, årets roligaste "högtid". 
 
Jag är, som sagt, aldrig så inspirerad som under hösten och jag tror definitivt att oktober får bli mitt september i år. Jag känner mig redo nu.
 
Jag har under flera veckors tid förberett mig inför att börja blogga igen men inte kommit till skott förrän nu. Anledningen till att jag äntligen tar klivet ut i bloggvärlden igen är egentligen för att jag går en skrivkurs som gav mig den uppgiften idag. Det fick mig att inse att det är helt onödigt att skjuta upp detta längre. So, here goes!
 
Jag blickar vidare. Från och med nu ska jag fokusera på att:
 
- Göra saker som jag blir glad av.
- Skriva och läsa mycket. 
- Dricka mycket te. 
- Röra på mig ordentligt. 
- Leva i nuet. 
- Ta hand om mig. 
 
Välkommen att följa med mig på min resa genom livet (igen), hehe. 
 
 
*Get shit done-månad.