Brännskador och duschproblem

Det har hänt en grej. En onödig, tråkig och ganska jobbig grej. Den har gjort att jag inte får träna på minst en vecka och att jag måste vara lite kreativ för att kunna duscha, men jag är glad så länge jag slipper ha ont. Nedan redovisas händelseförloppet.
 
Det var en mulen, snöig och grå tisdagseftermiddag i Solna Strand. Morgonen hade ägnats åt hemmajobb och efter lunch åkte jag in till kontoret. Fram emot 15-snåret dök mitt vanliga kaffesug upp och eftersom jag har slutat dricka kaffe sedan sex veckor tillbaka innebar det TEA TIME. Jag tog, som vanligt, ett stort glas ur kökskåpet på jobbet. Fyllde vattenkokaren inne på mitt kontor med vatten och tryckte igång den. Fastnade i en konversation om att jag har otroligt dåligt bredband hemma i korridoren medan vattenkokaren gjorde sitt jobb. När den tystnade ställde jag glaset brevid vattenkokaren (och vet fortfarande inte varför jag gjorde det - jag brukar alltid hålla glaset i handen medan jag häller upp mitt tevatten i det för det tar en liten stund innan det blir varmt ju) och hällde upp mitt kokande vatten i det. Precis som jag gjort flera gånger om dagen i över 8 år. Inga problem. Glasen tål uppenbarligen värme.
 
Och glaset exploderade. (Tack och lov att jag inte höll det i handen!) Det mesta av det kokande innehållet landade på min mage och det mesta av glassplittret landade på golvet. De tre personerna som befann sig i rummet förstod ingenting. Efter flera sekunders stirrande på glaset insåg jag att det hade exploderat och att det gjorde väldigt ont på min mage. Jag sprang och sköljde magen med vatten medan min kollega städade upp. Satt resterande arbetstid med isbitar för att svalka magen och tänkte sedan åka hem och smörja in mig med aloe vera. 
 
Tji fick jag. Det var tydligen värre än jag trodde och smärtan eskalerade när jag drog från jobbet så jag ringde 1177 för säkerhets skull. De bad mig att omgående åka in till en närakut och jag lydde order. Det blev stressat bland sjukvårdspersonalen när jag kom in och jag fick genast smärtlindring i form av alvedon och något underbart kylande att ha på magen. Sedan låg jag där ensam i ett rum i en timme innan min mage blev inpackad och omplåstrad och jag fick åka hem. När jag två dagar senare fick tid på vårdcentralen för en ny omplåstring hade brännblåsorna blivit 5 cm stora och gula. Riktigt vidrigt. 
 
Det blev så mycket värre än jag trodde. Så onödigt. Jag får inte träna på en vecka och får inte få sol på magen på ett år. Det kommer visst ta ett bra tag innan huden blir normal igen. Förutom att hela magen är inpackad och igentejpad är dock mitt största "problem" att jag inte får duscha ordentligt. Så jag får vara lite kreativ för att inte råka få vatten på magen. Annars känns det lugnt för jag har knappt haft ont. Förutom dagen när det hände då. Så jag är tacksam så länge jag slipper ha ont. 
 
Mitt näst största problem är att jag inte får träna. Jag ÄLSKAR ju att träna. Efter att inte ha gjort det på fyra dagar inser jag också hur mycket jag behöver träningen både för mitt fysiska och mitt psykiska välbefinnande. Hela min kropp värker och jag känner mig otroligt stel. Redan. Det är ju nästan komiskt. 
 
Det var bara det jag ville berätta. Occh visa bilder från vår långpromenad i ett supervårigt 6 grader varmt Stockholm idag.